Genetik extrauppgift

Genetiken har många fördelar och nackdelar. Med hjälp av genetik kan man exempelvis klona och det går till såhär.


Först och främst så krävs det 3 personer. Person nr 1 behöver man en obefruktad äggcell ifrån. Den obefruktade äggcellen töms för att person nr tvås cellkärna ska in, sedan tar man ägget och placerar det i livmodern på person nr 3, och det är så här man klonar en person. Personen som klonas är den vars cellkärna man använt, i detta fall person nr 2. Den första som denna processen gjorts på med ett lyckat resultat är fåret Dolly under år 1996. De lyckades inte förrän efter 277 försök.
Jag personligen tycker att det är verkligen är fel. Jag tycker det är fel att klona människor, än mindre djur. Eftersom de inte har något att säga till om. Människan kan prata för sig själv och säga till att den inte vill men ett försvarslöst djur kan inte säga om den verkligen vill bli klonad eller inte. Bara för att man gör det på ett djur så betyder det inte att det inte är elakt. Vad skulle människorna säga om forskare börjar använda människor som sina labbråttor och experimenterar med de istället. Då skulle alla människor bli arga och tycka att det är fel, men eftersom det är ett djur så är det okej, eller? Nej det är det verkligen inte. Tänk om någon tog ditt barn och leker och experimenterar med det, då det kan resultera till att barnet faktiskt dör, och du kan inte göra något åt saken. Vad skulle du känna då?

Så av denna anledningen ser jag kloning som en negativ del med genetik. Ibland går det så långt så man använder det på barn det är idag okej för ett barn i Storbritannien att gå igenom samma process, visserligen för att rädda detta barn men ändå. Det leder till att människor får chans till att plocka ut de gener och proteiner som kommer ge deras barn den egenskap de anser är viktiga. Helt plötsligt "bygger" man sitt eget barn. I vilken värld ska då detta vara okej? Vi slänger bort läran om mänskliga rättigheter, glömmer att det inte går att skapa ett perfekt barn. Det kommer aldrig gå att skapa den perfekta ungen eftersom ingen kan sätta mallen på vad som är perfekt. Därför tycker jag man ska låta alla barnen födas i den form Gud skapat dem (om man nu är religiös eller i den form evolutionen skapat hen om man tror på vetenskap) och bara leva sina liv. Inte ändra och fixa utifrån föräldrarnas önskan. 

Jag förstår att denna process räddar liv men enligt mig är det ändå en negativ sak med genetik. 

Det finns så klart positiva saker med genetik också. Med hjälp av de kan man hitta sjukdomar i kroppen innan personen blivit sjuk. En väldigt vanlig sjukdom som folk oftast kollar upp är bröstcancer. Med hjälp av genetiken kan man nu få reda på om man har anlag för cancer. Dock är det också rätt dåligt eftersom bara för att man har anlag för att få bröstcancer så betyder det inte att man kommer att få det och då kanske det är onödigt att ta bort sina bröst bara för att man är rädd för att få sjukdomen. Tycker därför också att detta är negativt för att vissa människor lever sitt liv i rädsla.

Genetik och genteknik kan självklart hjälpa med andra saker som t.ex. att hitta misstänkta människor för brott (genom fingeravtryck), pappan till ett barn osv. 

Alltså finns det massvis med fördelar med gentiken, den räddar himla massa människor dagligen men den har också nackdelar, och nackdelarna enligt mig är ganska så dåliga. 

Källor: 

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genetik

Ne är en väldigt pålitlig källa som jag har använt mig utav, den skrivs utav olika professorer och uppdateras ofta vilket gör detta till en primär källa.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Genetik

Wikipedia är även en annan källa som jag har valt att använda mig utav, den kan skrivas och ändrats ifrån vem som helst dock har detta stämt bra med t.ex NE källan jag har använt.

Linn är även en källa som jag har använt mig utav, de är inte direkt en primär källa men det är även en pålitlig källa som stämmer ihop med de andra källorna. 

Vilken blodgrupp ingår jag i?

Syfte: Vi ska ta reda på vilken blodgrupp vi har genom att använda bland Anti-A & Anti-B med vårt blod.

Material: Glasskiva, blodlansett & tändstickor.

Kemikalier: Anti-A,Anti-B & Blod.


Hypotes: Jag tror inte att våra resultat kommer vara så olika ifrån människorna i Finland eftersom att jag tror inte det spelar någon roll vart man bor för att man ska tillhöra olika blodgrupper, dock tror jag att det kan bero på vilka olika gener människorna har i Finland ifrån vad vi i Sverige, sen spelar det ju faktiskt en stor roll om hur många invånare som finns i landet för att det skall vara så jämlikt som möjligt i jämförelsen.



Metod: Värm upp dina händer, hämta sedan en blodlansett och en glasskiva. Använd blodlansetten för att få fram blod och doppa 2 stycken blodklumpar i vardera sida. Doppa sedan en droppe i vardera blodklump med Anti-A & Anti-B, du skall använda en tändsticka för varje blodklump. Blanda sedan med hjälp utav tändstickan för att få reda på vilken blodgrupp du tillhör.




Utförande: Först så började jag att gnugga min händer emot varandra eftersom att jag ville att de skulle bli varma fort då det blir lättare för blodet att droppa. Efter vi hade värmt upp händerna så hämtade fort en blodlansett,glasskiva och 2 stycken tändstickor, vi satte oss sedan ner och värmde upp fingertopparna lite och använde blodlansetten för att få fram blod. Som vi kan se på videon så hällde vi en stor blodklump på varsin sida utav glasskivan eftersom det skulle bli lättare för oss att hålla koll på vilken blodklump som var vilken.

Vi använde sedan en droppe ifrån Anti-A & Anti-B som vi rörde ihop med 2 stycken tändstickor eftersom att vi inte får blanda ihop blodet med sig själv, efter att vi rört runt så fick jag ena blodklumpen som blev grumligt.
































Resultat: Mitt resultat visade att jag tillhörde blodgruppen A.









Slutsats: Som vi kan se på denna bilden så visar det att jag tillhör blodgruppen A. Vi hällde först en droppe ifrån Anti-B och som vi kan se på bilden så hände det ingenting och det gjorde mig väldigt glad eftersom att jag skulle vilja tillhöra blodgruppen 0. Men när vi hällde en droppe i från Anti-A så fick vi ett annat resultat, blodet börjar att dela upp sig och det såg ut som att det smulade sönder och det var då jag visste att jag tillhörde blodgruppen A.




Vi målade även upp ett digram som visar vad de olika blodgrupperna kan ge till varandra och enligt min åsikt så är blodgruppen 0 den bästa om man tänker på andra & blodgruppen AB den bästa för sig själv.

Som vi kan se på bilden så kan blodgruppen 0 ge till alla de olika blodgrupperna medan de andra inte kan göra det vilket gör denna blodgruppen väldigt viktig.

Men sedan så kom jag på att jag nästan skulle vilja vara en AB för min egen skull även fast jag vill kunna ge blod till alla. Som vi ser på bilden så kan inte AB ge blod till någon utav de andra
blodgrupperna men den kan däremot få blod ifrån alla blodgrupperna som finns vilket gör att de som tillhör blodgruppen AB har det lättare med att få blod istället för dom som tillhör blodgruppen 0.
















Vi skulle även jämföra klassens resultat med människornas i Finnland och som vi kan se så är ju resultaten väldigt olika men det har ju sin förklaring. Vi har ju räknat med de resultaten i gruppen och Finnlands är räknat med allt folk i landet, det kan ju bara vara utav en ren slump att det är mer  människor i vår grupp som har blodgruppen 0. Sedan kan vi inte jämföra ungefär 10 miljoner människor med ungefär 13 personer eftersom att vi måste veta vad alla har för att man sedan skall kunna jämföra.

Labbkompis: Muna

Inlämningsuppgift Genetik

Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något.
Svar: DNA står för deoxiribonukleinsyra & är den kemiska beteckningen för människans arvmassa och som finns i allt levande på denna jord. DNA är den viktigaste beståndsdelen i kromosomerna och den innehåller all fakta om dig (arvanslag). DNA är en arvsmassa som man ärver hälften ifrån sina föräldrar. 
En DNA-molekyl är väldigt liten och formad som en spiral som vi kan se på bilden och den är egentligen ungefär 7cm lång, då är det som att vi människor skulle ha mer än 300 000m DNA inom oss eftersom at, men då DNAt är såpass litet och kompakt så får det ju pass i en cellkärna.  


Om man delar på cellkärnan så kommer man till slut att hitta 46 stycken kromosomer, vardera från varsin förälder.
Man får 23 stycken kromosomer från en spermie och 23 stycken kromosomer ifrån en äggcell som sedan smälts ihop och bildar 46 stycken kromosomer, men könscellerna har bara hälften så många kromosomer vilket vill säga 23 stycken eftersom att de sedan plussas ihop med 23 stycken andra könsceller, annars om vi inte hade haft det så här så hade mitt barn ha 92 stycken och mitt barnbarn 184 & mitt barnbarns barn skulle ha 368, men det går ju inte eftersom att det då inte skulle ha varit någon människa eftersom att människor bara har 46 kromosomer. 
Alla individer på denna planeten har olika DNA förutom enäggstvillingar då dem har delat på samma ägg och spermie. 
En DNA-molekyl består utav nukleinsyra och är uppbyggt utav 2 stycken långa nukleotider som i sin tur är uppbyggt utav socker,fosfat & kvävebaser och som vi kan se på bilden är den formad som en spiral. 



kvävebaserna i DNAt finns i 4 stycken olika former och det förkortas med A(adenin), T(tymin),G (guanin) & C (cytosin). Detta är även kallat för det genetiska alfabetet. Det genetiska alfabetet består utav bas-par som är A-T & C-G, dessa paren visar om det ska bli en människa eller någonting annat. Om det är en annan bokstav eller mer bokstäver så är det inte en människa.

Hur ser ett DNA ut om det är en mutation? Det ser nästan lika dant ut men eftersom att en mutation är en ändring i DNAt så ändras det eller fattas en bokstav i det genetiska alfabetet, för att man skall kunna förstå vad som står i "meddelandet" av DNAt så måste de stå 3&3, här är ett exempel "Din fot ska bli och den ska få fem tår" men om vi tar bort en bokstav från paren som skall stå 3 & 3 så blir meddelandet så här "inf ots kab lif ino chd enf årf emt år" och detta blir ju då en mening som inte är förståelig att läsa & detta blir då en mutation. Mutationer är även viktiga eftersom att om inte vi hade haft dom så hade inte evolutionen gått vidare, som t.ex hur fiskarna förändrade evolutionen genom att de lärde sig att överleva på torra land. Om man får 3 stycken utav kromosom 21 så får man downsyndrom och detta är inte så ovanligt eftersom att 1 av 500 får det och det är inte dödligt om man får det.

Som vi kan se på bilden till höger så är det en bild på hur en DNA-molekyl ser ut, jag kan även tillägga att här ser vi hur en DNA-molekyl ser ut och som jag berättade innan om hur mutationer fungerar och att de måste stå i par 3&3 och som vi kan se om de fattas eller en bokstav förändras så blir hela DNA-molekylen.

Ett Dna är en makromolekyl eller det kan även kallas för dubbelhelix, som vi kan se på bilden så föreställer detta en dubbelhelix då det är en vanlig DNA-molekyl som är formad som en spiral. 






Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
Svar:

De gener man har får utav sina föräldrar och man ärver halva sitt arvsanlag ifrån sin far och halva ifrån sin mor. Under befruktningsprocessen smälter anlagen alltid tillsammans fast de visas inte alltid, de anlagen heter dominanta och Recessiva anlag. De dominanta är de starkare anlagen och är skriver med en stor bokstav & de recessiva anlagen är de svagare och skrivs med en liten bokstav. 

Bilden till höger visar ett diagram mellan dominanta & recessiva anlag och nu kanske du undrar hur föräldrar med bruna ögon kan få ett barn med blåa ögon. För att det ska bli bruna ögon så behövs det bara ett dominant anlag eftersom att det är starkare än de recessiva, för ett barn skall få blåa ögon så måste barnet få 2 stycken recessiva anlag eftersom att de recessiva anlagen är mycket svagare, det är därför mer människor har bruna ögon än blåa ögon.

Om vi nu skulle säga att det blir att det blir en dominant och en recessiv (Bb) då blir t.ex ögonfärgen brunt eftersom att det behövs minst 2 stycken recessiva anlag för de ska bli blåa. Men om de skulle bli 2 recessiva (bb) då skulle ögonfärgen bli blå eftersom att det fanns mer recessiva än dominanta.


Färgblindhet kan även hända främst män. Den tar ut X kromosomen och eftersom män bara har en drabbas dem snabbare än vad kvinnor gör eftersom att män har XY medan kvinnor har XX.


Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till.
 Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan. 
Svara: 
Det finns massa saker som man kan använda sig utav genetiken till som är både negativa och positiva. Vi använder oss utav genetiken i vardagen fast vi inte tänker på det. 
Som t.ex bönder använder sig utav. 

Insekter:
En bonde kan använda sig utav genetiken när han skall spraya sina odlingar med skydd ifrån insekter. Det finns ju då både positiva och negativa saker med detta och de positiva sakerna är framförallt att bonde sparar in mycket mera tid genom att han sprutar in medel in i plantorna som gör de resistenta som sedan bildar bakterie vilket hjälper odlingen.

Dessvärre finns det flera stycken negativa saker med detta också som t.ex at insekterna kan bli resistenta emot medlen bonden sprutar ut. I början klarar inte insekterna av medlet men om de har varit med om det flera gånger så kan de sakta men säkert börja bygga upp ett immunförsvar mot detta medlet vilket är negativt eftersom att medlet inte gör någon värkan. 
Men de största problemet med detta enligt mig är att bara för att insekterna blir resistenta mot de medel som bonden använder betyder inte att de har de i kroppen, och de finns djur som äter dessa insekter & när de har fått in sig insekterna så har dom ju även fått med sig det medlet som skall döda insekterna som i sin tur dödar de djuret.



Kloning:
Att klona en människa kan vara både positivt och negativt men det beror helt ifrån hur man ser det. 

För att klona en människa eller ett djur så måste man först plocka fram cellkärnan (DNAt) ifrån ett cellmembran, sedan måste man ta den arvmassan och stoppa in den i en tom äggcell som sedan placerar i en livmoder som föder barnen, barnet ärver då sina gener och anlag ifrån cellkärnan.

Om vi skall ta de positiva då kan det t.ex vara att man kommer att få ett "perfekt" barn. Om man nu väljer att klona någon människa då kan man välja vilka bra egenskaper barnet kommer att ha som t.ex om man vill fixa fram att barnet kommer vara frisk eller sjuk och det kan vara väldigt bra. Man kan välja att plocka fram endast de bra sakerna ifrån människor och sedan klona det för att få ett "perfekt barn" 

Sedan finns det ju såklart negativa saker med kloning också det mest uppenbara enligt mig är människans värde. Om vi säger att vi ska göra en perfekt kopia utav mig vad har jag då för värde, är jag så lite värd att vi ska göra en ny mig och dessutom en "perfekt"?  Sedan så är det väldigt farligt att klona någon eller något, som t.ex fåret Dolly det tog mer än 200 gånger för att få fram henne och dessutom när hon väl blev klonad så levde hon inte länge och dog utav bröstcancer.

Fingeravtryck: Även inom polisen använder man sig utav genteknik. Om vi säger att polisen kommer fram till en brottplats där det inte finns en kropp men blod då kan man kolla i blodet och hitta vem människan är eftersom att man kollar i DNAt och man får sedan då fram exakt hur människan då DNAt bär på den informationen. 
Alla människor har även helt olika "streck" på sina tummar när man tar fingeravtryck, inte ens enäggstvillingar har samma streck utan alla är olika.






Sjukvård: 
Sjukvården har också använts i genetiken och precis som alla andra saker vi har pratat om så finns det borde positiva saker med det och negativa saker med det.

Med hjälp utav genetiken och sjukvården idag så kan man få hjälp genom att hitta information om släktingars hälsa & sjukdomsrisker. Med hjälp utav detta kan jag t.ex kolla ifall min äldre släktingar har haft cancer och på så sätt ta reda på om jag själv bär på de anlagen. Om jag nu får reda på att jag också har de anlagen för cancer & den inte har spridit så kan jag försöka att få bort, om jag inte lyckas så tog jag iallafall mig i akt och för att hitta ifall jag hade anlag för cancer och isåfall försöka förhindra spridning utav det. Med hjälp utav gentekniken kan man även förhindra fall utav missbildningar.

Om man nu kollar igenom släktingars sjukdomsrisker och hittar att alla sina släktingar har haft cancer och tillslut får reda på att en själv har de anlagen så har man ett stort val framför sig. Man kan ju tänka sig att man direkt efter gör vad som helst för att få bort den cancern men bara för du bär på de anlagen så betyder inte det att din cancer kommer att sprida sig och utvecklas. Om vi säger att en kvinna som nyss fått reda på att hon bär på anlagen för bröst cancer och väljer att operera båda brösten bara ifall att medan canceranlaget egentligen aldrig hade utvecklats, gjorde hon då operationen i onödan?
 Jag kan även tänka mig att man kommer att bygga upp en hel del onödig stress om man inte får veta att cancern inte skulle sprida sig.



Källor: 
http://henrikbranden.se/svara-fragor/svara-fragor-register/
http://sv.wikipedia.org/wiki/DNA
http://ghr.nlm.nih.gov/handbook/basics/dna
http://sjolunds.se/dna-genealogi/?page_id=74
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgblindhet
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
http://genteknik.nu/genetiska_sjukdomar/

Vad händer med ägget i e-kolven?

Hypotes: Jag tror att ägget kommer att åka ner och fastna som en kork eftersom att det varma vattnet kommer sedan kondensera till ånga och försöka komma ut, då kommer den "kalla" rumstemperaturen  att försöka komma in medan den varma ånga komma ut. Varm luft tar upp mer volym än vad kall luft gör eftersom atomerna sitter mycket mer packade desto kallare det bli och när man sätter på ägget blir sjunker värmen inuti e-kolven. Då atomerna blir kallare eftersom värmen sjunker så blir de ett vakuum vilket sedan drar ner ägget.

Syfte: Vi ska ta reda på vad som händer med ett ägg när man har kokande vatten i en e-kolv och lägger ett kokat ägg på toppen utav e-kolven.

Kemikalier&material: Ägg,e-kolv,varmvatten & tekokare.

Metod: Skala först ett ägg, plocka sedan fram en e-kolv som du ska hälla kokat vatten upp till 150 ml. När du hällt i de kokade vattnet lägg ägget fort på som en kork & vänta en stund.

Utförande: Vi började först och främst med att vi läste igenom vilka saker vi behövde och vad vi skulle göra vilket var att vi skulle skala ett kokat ägg och hälla i kokt vatten i en e-kolv. Sedan satte vi på ägget som ett lock på e-kolven och skulle vänta för att se vad som hände. Vi satte sedan ägget på e-kolven som ett lock och fick vänta & se vad som hände, här är några bilder under ungefär 10-15 ifrån hur det började med att vi lade ägget på e-kolven till att det var nästan hela ägget i.

Resultat: Det som hände var att hela ägget åkte sakta men säkert ner genom e-kolven under ungefär 15 minuter.


Slutresultat: Det som hände var att under ungefär 15 minuter så åkte ägget från att vara på toppen ända ner genom e-kolven. Det som hände var att ägget åkte sakta men säkert ner. Som jag sa i min hypotes så blir det som ett tomrum beroende på att värmen sjunker och då kommer atomerna närmare varandra vilket skapar ett litet område med vakuum som sedan drar ner ägget.






Vi filmade även i slowmotion när vi tryckte ner ägget hela vägen ner till botten utav e-kolven och som vi kan se i den inringade delen utav bilden så är det en luftbubbla, en luftbubbla som kommer upp ifrån vakuumet som fanns inuti e-kolven när temperaturen sänktes.














Felkällor: Det blev inga felkällor med denna labben men de enda som man skulle kunna ifrågasätta är varför ägget spräcktes, det beror helt enkelt hur olika långt man har kokat sina ägg.


Labbkompisar: Emmie & Caroline.

Finns det DNA i kiwi?

Hypotes: Jag tror att man kommer att se DNAt ifrån kiwi eftersom att det finns DNA i allt levande och kiwi kommer ifrån en ett träd vilket är levande.

Kemikalier: De kemimalier som vi har använt är kiwi, iskallt T-sprit,koksalt & diskmedel.

Material:

100 ml bägare,tratt,filtreringspapper,mätglas,glasstav,sked, 50 ml vatten, 250 ml bägare, 400 ml bägare & 125 ml bägare.

Metod: Mosa först en bit kiwi i en bägare, späd sedan ut 5 ml diskmedel med 50 ml vatten. Blanda sedan ihop fruktmoset med det utspädda diskmedlet och lägg till en nypa salt och blanda väl. Försök att hålla bägaren kall genom att lägga den i ett vattenbad eller is/snö. Gör i ordning ett filtrerpapper och ställ i en bägare, häll fruktmoset sedan i tratten och filtrera. Mät hur stor del du har filtrerat och tillsätt sedan lika stor mängd T-sprit (etanol). Försök att få upp DNA med en glassticka försiktigt så att DNAt inte går sönder.

Utförande: Vi började med att vi läste igenom vilka ordningar vi skulle genomföra uppgiften och vi började med att skära ut en liten bit kiwi som vi sedan mosade så mycket som vi kunde och lade det sedan i en 100 ml bägare. Sedan hällde vi 5 ml diskmedel och 50 ml vatten som vi hällde i en annan
bägare vid sedan av.

Sedan blandade vi ihop de utspädda diskmedlet med vattnet ihop med den mosade kiwin, vi blandade även i salt i bägaren och rörde om med försiktigt.

Sedan så hämtade vi ett filtreringspapper som vi skulle använda när vi filtrerade blandningen utav kiwin,diskmedlet,saltet och vattnet. Det tog en lite stund för att det skulle filtreras igenom men det vara bara för att få bort alla fruktbitar. Vi lät det filtreras så de nådde 25 ml tecknet.


Vi skulle även hålla det kallt så gick ut och plockade snö som vi lade bägaren i men det är svårt att se på bilden.





















När det väl hade nått upp till 25 ml utav det filtrerade kiwi blandningen så hällde vi i lika mycket T-sprit för att det skulle bli jämlikt.

Efter att vi hällde i T-spriten med blandningen så började vi försiktigt och väldigt långsamt att blanda eftersom att de skulle föras tillsammans med varandra.

Som man kan se på denna bilden är det som ett svag bubbligt täcke som ligger uppe vid kanten utav blandningen och de "bubbliga" är DNAt ifrån kiwin.



























Här har vi en bättre bild underifrån hur de såg ut med DNAt. Här kan vi klart och tydligt se att det finns massa små bubblor och det är dessa bubblorna som är DNAt ifrån kiwin.















Resultat:  Resultatet blev som jag trodde enligt min hypotes vilket var att det fanns DNA i kiwi eftersom de kommer ifrån en levande växt, dock var de lite svårt att få upp cellkärnorna med glasstaven.

Slutsats: Slutsatsen är att det finns DNA i en kiwi. Jag tycker att allting som vi gjorde blev bra och vi fick det resultatet som skulle bli vilket är det viktiga. Dock så jag trodde inte först att det fanns DNA i en kiwi eftersom att när den blev plockad från trädet trodde jag bröt kontakten med de levande trädet och tappade då sitt DNA, men samtidigt så kan det vara att under tiden som den fast satt i träden så bildade den egna DNA genom trädet och hade då egna när den också lämnade trädet.

Felkällor: Vi gjorde inget fel eftersom vi fick de resultatet man skulle få men om man ska vara kritisk så råkade vi hälla T-spriten rätt i bägaren när man egentligen skulle hälla den försiktigt längs kanten.



Labbkompisar: Felix & Alva.

Genetik

1

a)  Vilka två faktorer formar en individs egenskaper?
Svar: De två faktorerna som formar en individs egenskaper är arvet från föräldrar och sedan miljön som man lever i.

b)  Var i cellen finns våra arvsanlag?
Svar: Det finns inuti cellkärnan som är formad utav kromosomer som i sin tur är formad av DNA-molekyler.

c)  Vad är DNA?
svar: DNA är långa molekylkedjor som innehåller information om vem man är.

d)  Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell?
svar: Människan har 46 stycken kromosomer.

e)  Ser alla kromosompar i cellen lika ut?
svar: Nej, alla kromosompar ser inte lika ut. Fram till det 23:e paret ser alla lika ut men sedan kommer könsparet som är på plats 23.f) VEM ÄR DU LIK?
- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa.

 - Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar?
- Hur kan du ha fått de egenskaperna? 

Svar:  Min ögonfärg är lite mer lik mammas men även pappas, sedan har jag samma näsa som pappa. Nej jag vet inte om någon egen egenskap som jag inte ärvt ifrån mina föräldrar.

2.

a)  Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet?
Svar: A,C,T,G &(U).

b)  Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig?
Svar: Det är 99,9 %

c)  Vad består byggstenarna av i proteiner?
Svar: Det består utav Aminosyror (A,C,T,G& U)

d)  Vad använder kroppen proteiner till?
Svar: Kroppen använder proteiner för att återbygga kroppen, som t.ex när vi sover.

e)  Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information?
Svar: Det är i ordningen bokstäverna är i, det visar om jag är en människa eller någon annan art.

f)  Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en gris och en
banan.

Banan: 50%

Schimpans: 98,5%

Gris: 80%

g)  Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika. 

Svar: För i början fanns det bara en enda livsform men sedan började de att utveckla till olika livsformer.



3


Vad är en mutation?
Svar:Det är när något går fel i DNAt. Det är när en bokstav fattas eller ändras & eftersom bokstäverna skall stå 3&3 så "meddelanden" visar om vad man blir för någonting.

De flesta mutationer är skadliga. Förklara för varför de ändå är viktiga
Svar:Eftersom att mutationer är det som för evolutionen vidare.

Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
Svar:Mitos 

Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?

Svar:Reduktionsdelning ( även kallad för Meios)

Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
Svar: 23 st

Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer.

Svar: För att ifall du och din partner har 46 kromosomer kommer ditt barn sedan ha 92 kromosomer.

4

a)  Vad menas med dominanta och recessiva(svaga) anlag?

Svar: Det finns två stycken olika anlag för t.ex vilken ögonfärg du kommer att få och de kallas för dominanta och recessiva anlag. De dominanta anlagen är de starkaste och skriv som R, de som får bruna ögon behöver minst en dominant för att ögonfärgen skall bli brun.

De recessiva anlagen är då de svagare och skrivs som r. För att man skall kunna få blåa ögon så måste man ha minst 2 stycken recessiva anlag för att de ska blåa, mer än hälften utav jordens befolkning har bruna ögon och beror på att de dominanta anlagen är mycket starkare och de behövs bara en anlag för att det ska bli brunt.

b)  Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra

föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?

Svar: 50%

c)  Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du resonerar.

Svar: Ja,jag tror och vet att det är möjligt att föräldrar med blåa ögon kan få ett barn med bruna, de beror helt enkelt på vilka ögonfärger deras föräldrar hade. Även ifall föräldrarna fick blåa ögon så kan de ändå ha dominanta gener som de fått ifrån deras föräldrar. När dom fick deras barn så blandade sig generna & barnet fick de dominanta anlaget.

d)  I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS?

Svar: Det är i kromosom 21.

e)  Vart sitter anlaget för färgblindhet?

Svar: Den sitter i X-kromosomen.

f)  Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier?

Svar: XY i spermier & X eller XX i äggceller.

g)  Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så. 

Svar: En kvinna har 2 stycken X-kromosomer och män har bara 1. För att man skall kunna bli färgblind ska X-kromosomen "bli utslagen", män har ju då bara 1 medan kvinnor har 2 stycken vilket gör att det är större chans att män får det än kvinnor.

5

a)  Försök att förklara hur genteknik går till.
Svar: Genteknik fungerar med att du har bakterier med DNA som du sedan ska plocka ut vissa gener med hjälp utav enzymer (protein). När du har plockat ut de gener med hjälp utav enzymerna ska du använda enzymerna igen för att sätta ihop med t.ex en morotscell, sedan odlar man de och då får alla cellerna den egenskapen.

b)  Vad står förkortningen GMO för?

Svar: GMO=genetiska modifierade organismer.

c)Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta?

Svar: De fördelar som finns med detta är först och främst att miljön där insekterna har blivit besprutade riskerar en mer hälsosam miljö utan insektsmedel, bonden behöver inte heller gå runt med stor tank för att spruta ut giftet emot skadeinsekter.

De nackdelar som finns är att insekterna kan efter ett par gånger bli resistenta emot sockermajs och har då ingen verkan, de är inte bara skadeinsekter som riskeras att dö eftersom att det finns andra djur som äter skadeinsekter och om de får de i sig kommer dom i sin tur att dö utav det också.

d)  Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till.

Svar: Man kan t.ex använda sig utav DNA för att ta reda på vem en pappa kan vara till ett barn eller använda sig utav DNA för att utreda en brottsplats. Man kan även göra kloning med hjälp utav genteknik.

e)  Förklara vad kloning är för något.

Svar: En kloning är att man kan göra en exakt kopia utav ett djur eller en människa och man gör det genom att man först tar en äggcell och plockar ut det materialet, sedan så skickar man vidare sina arvsmaterial i de tomma ägget som med hjälp utav en elektrisk stöt smälts samman i den man vill klona, sen behövs även en surrogatmamma som kan bära barnet.

f)  Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar. 

Svar:

Vill du veta vilka sjukdomsanlag du bär på?

Svar: Jag tror inte någon vill veta om man bär på någon sjukdom men om jag skulle tänka efter så skulle jag nog vilja veta det ändå. Jag skulle vilja veta det eftersom att desto tidigare jag får veta att jag har sjukdomen desto fortare kan det gå för mig att försöka bota det, om vi säger att den inte är så stark i början och jag får reda på det då, då hade jag sökt hjälp & försökt bota mig. Men om jag inte hade vilja veta det och sjukdomen hade blivit väldigt stark och obotlig innan jag ens fick veta det då kan de bli väldigt jobbigt att vara sjuk och samtidigt veta att man kunde bota det bara genom att ta reda på om man hade de sjukdomsanlagen eller inte.

Ska man kunna välja bort vissa barn om man vet vilka genetiska sjukdomar barnet kan få?

Svar: Nej det tycker jag absolut inte att man ska kunna få göra. Visst man vill kanske inte ha ett barn som kanske kan få en nedsättande sjukdom men de spelar egentligen ingen roll, de barnet kommer ju också bli en människa och alla är lika mycket värda. Vi ska inte välja bort de som kan vara sjuka eftersom att ingen människa är helt perfekt och borde inte få mer betydelse än vad en annans liv vare sig om man är frisk eller om man är sjuk.



Fåret Dolly

A) Hur många "mammor"  hade Dolly? Beskriv deras olika roller!
Svar: Dolly hade 3 stycken mammor. Från de första fåret tog man en cellkärna ifrån ett befruktat ägg,sedan bytte de ut cellkärnan mot den andra mammans cellkärna i fårets juvercell. Till sist befruktade man ett till får som skulle bära på Dolly.

B) Finns det någon "pappa" inblandad? I så fall hur? 
Svar: Ja det finns en pappa eftersom att man tog en cellkärna ifrån ett befruktad ägg vilket betyder att det kommer ifrån en hane och inte en hona.


C) Vem var Dolly tvilling med?
Svar:

D) Anser du det försvarbart att framställa kopior av djur på detta sätt? Motivera ditt svar.

Svar: Jag tycker inte att det är okej att framställa kopior utav djur på detta sättet eftersom att djur ska komma på det naturliga sättet och inte genom vetenskap, sedan kan det dessutom vara farligt för de djuret som blir fött. Tycker dessutom att vi skall ta hänsyn till djuren eftersom att det är olagligt att klona en människa så varför skulle det inte vara olagligt att klona ett djur.

Frågor om atomfysik.

Vad är en atom?

En atom är någonting som är uppbyggt utav en elektron,neutron och proton. Allting som finns i hela universum är uppbyggt utav atomer.

Vad är ett grundämne?

Ett grundämne är ett ämne som har lika mycket atomer som de har protoner.

Ungefär hur många grundämnen finns det?

Det finns 118 stycken.

Vilka är det tre ”byggstenarna” som tillsammans bildar atomer av olika slag?

Det är en elektron,proton och en neutron.

Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen?

Det är + och - laddningar.

Atomen har en kärna men det mesta av atomens volym utgörs av …

Det är vakuum, alltså tomrum. 

Vilket är det lättaste (enklaste) grundämnet?

Det är grundämnet väte som är det enklaste grundämnet.

Trots att alla grundämnen består av samma tre sorters partiklar (byggstenar), fast i olika 

antal, är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har? Det är alla elementarpartiklar.

Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper 

åt? En isotop är när en annan sort utav ett ämne, som t.ex 

Vissa grundämnen (och en del ämnens isotoper) är radioaktiva. Vad innebär det?

Det betyder att grundämnet är instabilt, de sänder antingen ut alfa,beta eller gammastrålning,

Vad betyder ordet ”radio”?

Ordet radio betyder stråling.

Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen?

Man kan använda sig utav gammastrålning när man ska försöka bota cancer på sjukhus. Man tar inte bara bort cancercellerna utan man tar bort alla celler som finns i det område i kroppen.

Vad menas med bakgrundsstrålning?

Bakgrundsstrålning är en strålning som har funnits sedan Big Bang.

Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla?

Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk?

Ämnet som används i kärnkraftverk är uran.

Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas 

processen där man ökar andelen uran?

Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige?

Det finns 3 stycken kärnkraftverk och 10 reaktorer.

Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden?

Förklara begreppen fission och fusion inom kärnfysik.

Fussion är när man sätter ihop

Kärnvapen

1. Gå in på artikeln om Japan i NE (enkel) och klicka på kartan.

a) Var ligger Hiroshima och Nagasaki? Läs artiklarna om städerna på NE (enkel) och (kort).

Det ligger i Japan och de båda är kuststäder.

b) Varför tror du att just dessa två städer valdes som mål för atombombningarna 1945?

För att Hiroshima var en militärstad och Nagasaki för att det var en hamnstad där de byggde massa fartyg till kriget. Jag tror även att det var dessa som blev bombade eftersom det 

2. Läs om kärnvapen i NE (enkel).

a) Vad är kärnvapen?

Kärnvapen är bomber & robotvapen som är fyllda med kärnladdningar.

b) Vad händer när man spränger en atombomb?

Det som hände när man spränger är en atombomb är första att det blir ett stort flera tusen grader varmt på bara några sekunder, sedan blir det ett rökmoln som stiger högt som formas som en svamp. Det sänder dessutom en stor massa radioaktivitet, det blir även 2 stycken som fission och fussion.

https://www.youtube.com/watch?v=11e8XyUBqRQ

3. Samla fakta och argument ur reportaget och artiklarna i NE (enkel) och (kort) som nämns nedan under Källor. Diskutera i grupp eller helklass.

a) Var det rätt att använda atombomber mot Japan?

Jag tycker självklart att det är fel att dom ens mördade någon men samtidigt så visade USA vad de hade gjort mot dom innan och de fick känna på värre. Men mitt svar är att jag är emot eftersom att amerikanerna skickade dessutom ut radioaktivitet i det området för flera år framåt.

b) Vilka moraliska och politiska skäl fanns det som talade för och emot då?

Amerikas sida: Det var positivt från Amerika sida eftersom att det var bättre att dom skicka ut en bomb istället för att sända ut militärer som sedan skulle dö, dock är det så klart dåligt eftersom att bieffekterna från bomben finns ju fortfarande kvar idag. Tycker även att om dom nu ville visa att dom hade makt kunde dom hellre sända ut en bomb som bara sprängs och inte har bieffekter som ger cancer som man sedan dör utav.


Japans sida:
För Japans sida var det så klart bara dåligt, dom ville ju inte bli utsatta för en bomb som dessutom sände ut radioaktivitet som gav de människor som överlevde t.ex cancer.


Andra länder: 
Det beror på vilket land man ser det ifrån för om Japan var allierade med t.ex Kina blev det då klart dåligt för Kina också eftersom att de var allierade, men för Amerika sida var det bra för de hade allierade och de länderna fick ju också makt eftersom att de var allierade med varandra.

c) Vad tycker du i dag när du vet vilka konsekvenser bombningarna fick?

Nu när jag vet vad som hände tycker jag att det var riktigt onödigt utav USA. De hade ju varit bättre ifall de hade gått in i med trupper eftersom att atombomben tog kål på hela staden och miljön i det området för flera tusen år framåt.

fördjupning av radon

1. Förklara kort vad ett radioaktivt ämne är.

Svar: Ett radioaktivt ämne är ett ämne som är ostabilt som sedan sönderfaller och sänder ut radioaktivitet.

2. Ta reda på den kemiska beteckningen för ämnet,samt masstal och atomnummer.

Svar: Den kemiska beteckningen för ämnet Radon är Rn. Masstalet är 222 och atomnumret är 86, siffran går man efter ifrån det periodiska systemet .

3. Ta reda på hur många isotoper det finns i grundämnet.

Svar: Det finns 3 stycken olika isotoper och det är 211 Rn. Det finns 86 protoner och 136 neutroner.
4. Ta reda på vem upptäckaren är och när det upptäcktes. 

Svar: Det var Marie Curie som upptäckte det men man brukar säga att det var "paret Curie". Det var år 1898 man upptäckte grundämnet Radon,dock visste man inte att det var farligt då.

5. Ge ett exempel på ett radioaktivt sönderfall av ämnet, beskriv vad som händer med hjälp av de kemiska tecknen, vilket nytt ämne bildas? är detta också radioaktivt?

Svar: Halveringstiden på Radon är 3,8 dagar, när det är alfa strålning så sänder den ut 2 stycken protoner och neutroner och då får man masstalet 218, vilket blir grundämnet Polonium.

Poloniums isotop har 210 som masstal och är också alfastrålning, halveringstiden på Polonium är 138 dagar och när de har sänt ut 2 stycken protoner och neutroner blir det sedan grundämnet Bly.

Blys isotop som har 202 protoner och neutroner som också har alfastrålning. När de sänder ut s stycken protoner och neutroner bildar det grundämnet kvicksilver som har förkortningen Hg. Kvicksilver är inte radioaktivt.


6. Skriv en kort sammanfattning om sönderfallet hos ditt grundämne ( är det alfa-beta eller gammastrålning?)

Svar: Grundämnet Radon sänder ut alfastrålning, när de har sänt ut 2 stycken protoner och neutroner ändras det till grundämnet Polonium isotop har 210 som masstal. Men Polonium är också radioaktivt så när även de har sänt ut stycken neutroner och protoner bildas det Bly, sedan gör de likadant och sedan blir det grundämnet Kvicksilver. Kvicksilver är ett stabilt grundämne som inte sänder ut radioaktivitet.


7. Beskrev de olikas isotopernas halveringstid och förklara även vad detta innebär.

Svar: Polonium har 138,376 dagar som halverings tid, man avrundar till 138 dagar. Det menas med att det tar en sådan lång tid innan strålningens styrka har halverats 1 gång.


8. Ta reda på mer om ämnet, var/när används det i vardagliga sammanhang?

Svar:


9. Övrig?

Svar:

Radioaktivitet och strålning

Willhelm röntgen

röret blev flourescerande och börja lysa, även en skärm en bit bort, även när han täckt över röret med tjockt papper.

Röret sände ut osynliga röntgenstrålar, det blev kallar för röntgen strålar
högelektriskt spänning över ett gasfyllt rör


Henri Becquerel

uransalter som fosforiserade, som blev självlysande efter en stund av solljus

Uranet gav strålning även när det inte fosforiserade


Paret Curie

Uppfann radioaktiva ämnet Radium & Polonium



Ernest Rutherford


Konstaterade att det fanns 3 stycken radioaktiva strålningar. Alfa,beta och gammastrålning.


Radioaktiva material används på sjukhus,metaller konserveringsmedel


Antalet protoner avgör vilken plats de har i det periodiska systemet.


Isotop varianter av kol är kol-12,kol-13 och kol-14

Eftersom att kol-12 har 6 protoner och 6 neutroner, har då kol-12  12 stycken nukleoner, kol-13 har 7 nukleoner

Atomfysik

Vad är halveringstid?
Halveringstid är när ett radioaktivt ämne sönderfaller, det vill säga hur lång tid det tar för strålningen att halveras.
Det radioaktiva ämnet Uran har Halveringstid 4 500 000 000 år, när alla dessa miljoner åren gått har den delat sig 1 gång, sedan ska den fortsätta att delar upp sig. Därför brukar man säga att man aldrig riktigt kan bli av med radioaktivitet eftersom att det tar så långt tid för de att halveras.



Hur lång halveringstid är beroende på vilket ämne det kommer ifrån.

Den här bilden visar hur radiums halveringstid fungerar.

Hur kan man utnyttja radioaktivt till något positivt och användbart?(Berätta om 4 olika sätt,se boken sammanfatta med egna ord.)

Med hjälp av radioaktivitet kan man utrota cancerceller i kroppen, dock tar ju inte det bara bort cancercellerna utan alla cellerna i det området.


I en brandvarnare finns det ett radioaktivt ämne. Det radioaktiva ämnet är som en "vakt" som finns för att veta om det är rök, om det kommer rökpartiklar till brandvarnaren aktiveras då brandvarnaren efter som att det har passerats rökpartiklar.


Kol 14 metoden är en metod där man använder sig radioaktivitet för att ta reda på hur gammalt någonting är och det går till så här. Varje levande varelse har fått in sig koldioxid på något sätt, från djur vi äter som de sedan ätit växter som andats in koldioxid för att växa (fotosyntesen). Sedan för att veta hur gammalt något är kollar man hur många gånger kolet har halverats sig och på så sätt får man hjälp utav radioaktivtet för att ta reda på hur gammalt något är.

Man använder radioaktiva isotoper för att studera olika kemikaliers väg till växterna, det är en sändare i det radioaktiva så att man kan se hur mycket växterna har tagit åt sig utav det konstgjorda gödslet.

Radioaktivitetens bakgrund stödord

Värsta vapnet människan har sett.

Strålning i kontrollerad form kan rädda liv men kan även vara riktigt farligt.

Vetenskapsmän försöker bemästra radioaktiviteten.

Irene Curie kom på hur man kunde skapa egen radioaktivitet

Bästa sättet att bota cancer, skyddar sig med tjocka blyväggar på sjukhus. Det kallas Brakyterapi i Sverige men annars kallas det för Curieterapi i Amerika och England.

Sennans kommunalvatten innehåller lika mycket radioaktivitet nu som de gjorde förr och det är okej att dricka det eftersom det är så lite radioaktivt anhalt.

"Sönderfallstrappan" det är ett ämne som är under en process då det blir sönderfall, som t.ex en alfapartikel släpper ifrån sig 2 neutroner och 2 protoner varje gång de släpper ifrån sig strålning.


Bomber och strålning från Curies radium bygger på samma princip.

Radioaktivitet

radioaktiv strålning är när atomkärnor inte är stabila, de faller sönder och delar på sig, då skickas det ut radioaktiv strålning.


Alfastrålning- Det är när det skickas ut två stycken protoner och neutroner.


Betastrålning- Det är egentligen en proton och en neutron som omvandlas till en elektron.


Gammastråling Det är den farligaste strålning för den har så mycket energi och de skickas iväg ljuspartiklar (fotoner).

Den här bilden visar vad som krävs för att den radioaktiva strålningen inte skall komma igenom, som vi kan se är alfastrålningen minst farligast där ett papper kan skydda dig, sedan är det betastrålning som

radioaktivitet- Radioaktivitet är under en period när atomkärnor sönderfaller och ger då ut joniserad strålning. Strålning kan varken se eller känna så de blir svårt att veta om du har det om du inte kollar upp det och du kan även dö utav radioaktivstrålning men det beror på hur farlig den är-

Becquerel- En fransk fysiker som kom på radioaktivstrålning.

Pierre & Marie Curie- Var ett par fysiker som jobbade tillsammans och år 1989 uppfan dom 2 stycken olika radioaktiva ämnen som de döpte till Radium och Polonium. Radium döptes eftersom det utgår från radioaktivitet och namnet Polonium döptes efter Marie Curie hemland vilket var Polen

polonium.

Polonium-  Polonium är ett giftigt ämne som fysikerna Pierre & Marie Curie uppfann. De döpte det till Polonium för att Marie v

alfastrålning- Alfastrålning består utav väldigt mycket partiklar, med andra ord väldigt små korn. Partiklarna är 2 stycken protoner och 2 stycken neutroner.

alfapartikel- En alfapartikel består utav två protoner och 2 neutroner och när en atomkärna sänder ut en atompartikel så lämnar den ifrån sig 2 protoner och 2 neutroner. Masstalet minskar då med 4 och atomnumret med 2 varje gång den sänder ut en alfapartikel.

radon- Det är ett grundämne som är ett radioaktivt ämne som har 86 protoner och 86 neutroner. Radon är ett ämne som inte är så farligt i grunden men den kan bli det om du t.ex andas in olika saker med Radon. 

betastrålning- Betastrålning är när egentligen en proton och en neutron från första början men sedan när den skjuts iväg omvandlar den sig till en elektron.

betapartikel- En betapartikel består först utav en elektron och en neutron som är positivt laddade. Sedan när den sänds ut så omvandlar den sig till en proton.

gammastrålning- Gammastrålning är den farligaste strålningen då den har ljuspartiklar. Gammastrålningen är omöjlig att se eller känna eftersom att den har ljuspartiklar vilket gör att den kommer igenom väldigt många saker som t.ex några centimer bly.

detektor för radioaktiv strålning (mätning, instrument, enhet)-

Geigerräknare, Geiger Müller-rör och dimkammare, man mäter detta med hjälp utav becquerel.

bakgrundsstrålning- Bakgrundsstrålning är den strålning så kommer efter Big Bang. Denna strålning har alltid funnits sedan smällen och kommer alltid att finnas kvar.