1.1
Förklara begreppen atom & atomslag.
Atom: Atom är naturens byggstenar och med hjälp utav atomer kan man bilda miljontals olika ämnen precis som vi kan bilda tusentals ord med hjälp utav 29 bokstäver.
Atomslag: Det finns olika sorters atomer och det är det som kallas för atomslag, t.ex kolatomer,väteatomer och syreatomer är de vanligaste atomslag vi har i våra kroppar.
1. Ungefär hur många olika atomslag finns det?
Svar: Det finns exakt 118 stycken olika atomslag och det är olika sorters atomer som finns.
2. Vilka är de tre vanligaste atomslagen i din kropp?
Svar: De tre vanligaste atomslagen som finns i våra kroppar är väteatomer,kolatomer och syreatomer.
3. Varifrån kommer ordet atom?
Svar: Ordet atom kommer i från de gamla grekerna och ordet atom betyder odelbar, atom anses vara det minsta som finns och just därför fick det ordet atom.
4. Vem bevisade att det finns atomer?
Svar: Det var Demokritos som kom med idén att atomer finns men det var i själva verket John Dalton som bevisade det under 1800-talet.
1.2
Förklara begreppen molekyl,vattenmolekyl,molekylmodell & molekylbindning.
Molekyl: En molekyl är när 2 eller flera atomer sitter ihop med varandra.
Vattenmolekyl: En vattenmolekyl är en utav de viktigaste molekylerna vi har eftersom att de
Molekylmodell: Molekyler är så himla små och är omöjliga att se med ögat så därför gör man molekylmodeller för att visa hur olika molekyler ser ut.
Molekylbindning: En molekylbindning är det som binder en atom till en annan, det är som ett klister som håller atomerna fasta och impakta med varandra.
1.Hur många atomer brukar det vara i en molekyl?
Svar: Det finns inget exakt svar för hur många atomer det bruka vara i en molekyl men det måste minst 2 stycken och kan gå upp till flera miljoner.
2. Varför behöver vi molekylmodeller?
Svar: Vi använder oss utav molekylmodeller för att kunna se hur olika molekyler ser ut eftersom att vi inte kan se det med våra egna ögon.
1.3
Förklara begreppen grundämne,metall,icke-metall,kemiskt tecken,periodiska systemet & kemisk förening.
Grundämne: Ett grundämne är en molekyl som är uppbyggt utav ett enda atomslag, som t.ex syre,kol & väte.
Metall: Metall finns i de flesta grundämnena och har en gemenskap, de kan båda leda elektricitet och värme, dessutom så är metall ett väldigt starkt ämne som man även kan värma upp och forma i vilka former som man vill.
Icke-metall: Grundämnen som inte är metaller sticker ut ifrån de andra grundämnena och har olika egenskaper, som t.ex syre finns till luften, kol används till bil m.m & klor används till tvättning.
Kemiskt tecken: Kemiska tecken är förkortningar på 1 eller 2 stycken bokstäver för vilket grundämne det har & det kommer ifrån det latinska språket.
Periodiska systemet: Det periodiska systemet är ett system som är sorterat efter grundämnenas olika egenskaper, de visar även hur många protoner de har.
Kemisk förening: En kemisk förening är en förening mellan två stycken grundämnen, som t.ex när 2 väteatomer och 1 syreatom bildas det vatten.
1. Ungefär hur många grundämnen finns det?
Svar: Det finns ungefär 118 stycken grundämnen.
2. Nämn tre exempel på grundämnen.
Svar: Syre,väte och kol.
3. Beskriv hur syremolekylen är uppbyggt.
Svar: Syremolekylen är uppbyggt med 2 stycken syreatomer som sitter ihop tillsammans.
4. Vilka är de kemiska tecknen för väte,syre,kväve och kol.
Svar: Väte=H Syre=O Kväve=N Kol=C.
1.4
Förklara begreppen knallgas,kemisk reaktion och resurshushållning.
Knallgas: Det är att man eldar syreatomer och väteatomer värms upp och förs tillsammans.
Kemisk reaktion: En kemisk reaktion är när två stycken grundämnen blandas ihop som t.ex syre och väte blir till vatten.
1. Det kinesiska ordet för kemi betyder" förvandlingslära". Varför är det ett bra ord för kemi.
Svar: Det är ett bra ord för att kemi handlar inte bara om ämnen utan även om hur olika ämnen kan byggas om och föras ihop.
2. Vad händer om man tänder eld på knallgas? Förklara så noga du kan.
Svar: När man eldar så delas de olika molekylerna upp till atomer och förs sedan tillsammans till vattenmolekyler, när de sätts ihop släpper de ut en stor energi vilket gör knallen.
3. Varför är det viktigt att vi återvinner material när ändå inga atomer kan försvinna?
Svar: Det är viktigt att vi återvinner materialen igen eftersom att de går att göra nya saker ifrån dom, men om du bara eldar upp det så blir det aska & gas kvar och då är det inte lika lätt att återvinna det.
1.5
1.Varför säger vi att syre är en gas, när det kan vara både en vätska och ett fast ämne också?
Svar: Man säger att syre är en gas eftersom att i rumstemperatur är det en gas medan i flytande form är det i 37 grader.
2. Förklara vad som händer med molekylerna om vi värmer upp is från -10 till +110.
Svar: Det som händer är att molekylernas rörelse ändras, när de är kylda vid -10 grader är den i fast form och när den är på +110 grader så har den kondenserat till gasform vilket även gör att molekylerna rör sig mycket mer än vad de gjorde på -10 grader.
3. Vad är värme för någonting?
Svar: Värme är rörelse utav molekylerna, om vi har en isbit så är molekylerna i en bestämd form och rör sig lite grann, men om vi tar ut isbiten i rumstemperatur så börjar molekylerna att röra på sig mera desto mer värmen stiger & det är värme.
1.6
1.Vad betyder siffran 2 i molekylformeln för syre O2?
Svar: Det betyder att det finns 2 stycken atomslag från syre.
2. Vad betyder siffran 3 i 3H2O?
Svar: Siffran 3 visar att det finns 3 stycken H2O atomer.
3. Skriv molekylformlerna för väte och syre.
Svar: Väte= H2 syre= =O2
4. Hur ser reaktionsformeln ut när syrgas och vätgas bildar vatten? Förklara de olika delarna av formeln.
Svar: 2H2+O2 = 2H2O. 2H2 är två stycken vätemolekyler som blandas med O2 som är två syre atomer, när dessa blandas ihop kallas det för knallgas och bildar vatten & då fördelas det så det blir 2 stycken vattenmolekyler (2H2O).
1.7
1. Beskriv hur en atom är uppbyggd.
Svar: En atom är uppbyggd utav en atomkärna, i atomkärnan finns det neutroner (neutrala) och protoner (positiva) i kärnan. På utkanten utav atomkärnan är det elektroner (negativa) som finns runt om neutroner och protonerna.
2. Beskriv hur laddade partiklar påverkar varandra.
Svar:
3. Vad är skillnaden mellan atomer och joner?
Svar:
4. Koksalt innehål
3.2
1.Vad är molekylformeln för vatten?
Svar: Molekylformeln för vatten är H2O
2. Hur ser vattenmolekylen ut och vad har det för betydelse för vattnets egenskaper?
Svar:
3. Socker kan lösa sig i vatten,men det kan inte matolja. Förklara varför.
Svar:
4. Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
Svar: Is flyter eftersom att det väger mindre än vad vatten gör, 1 liter vatten väger mer än vad 1 liter is gör vilket gör att isen flyter på vattnet. Om isen hade frusit underifrån hade det skadat våran miljö och havsliv väldigt mycket eftersom att fiskar och andra havsdjur hade frusit ihjäl & dött.
lördag 18 april 2015
måndag 13 april 2015
Beskriv din dialekt del 2
1. Gör quizet.
Svar: Jag är faktiskt väldigt chockad att jag fick alla rätt fast ändå, det var vissa ord som man kunde räkna ut vad de var som t.ex "gödigt", de flesta kändes som att jag visste vilka de var men självklart gissade jag också på någon.
2.Varför används dialekter så ofta i reklam?
Svar: Jag är faktiskt väldigt chockad att jag fick alla rätt fast ändå, det var vissa ord som man kunde räkna ut vad de var som t.ex "gödigt", de flesta kändes som att jag visste vilka de var men självklart gissade jag också på någon.
2.Varför används dialekter så ofta i reklam?
Svar:
https://www.youtube.com/watch?v=15evAadnq4I
Jag valde att ta denna reklam film där mannen i den talar med en klar och stark finlandssvenska men som även kallas för östsvenska målet. Jag tror att de väljer att ha dialekter i reklamer för att de vill sticka ut så mycket som möjligt, t.ex denna reklam har blivit väldigt känd för en sak och de mesta är för dialekten i filmen.
I reklamfilmen tas saker upp som är väldigt uppenbart i Finnland som t.ex bastun och sångaren ifrån Lordi upp & de tror jag att de gör för att de vill "representera" just de östsvenska målet, jag anser även att om det hade varit en vanlig svensk dialekt så hade denna reklamen inte gått hem hos så många eftersom att i detta fallet framhävs den finlandssvenska dialekten som en rätt så cool och tuff dialekt.
3. Beskriv din egen dialekt.
Svar: Jag vet faktiskt inte hur jag ska beskriva min dialekt eftersom att jag tycker inte att jag har någon speciell dialekt. Jag kan märka ibland att min dialekt kan ändras och det är att jag influeras utav andras dialekter och uttala orden mycket mer annorlunda än vad jag egentligen skulle göra annars.
Skitig - sketen.
Bytte - böt.
Tråkigt - keligt.
Hans - hanses.
Det här - detta.
4. Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig?
Svar: Ett speciellt ord som jag har lärt mig vilket jag tycker är rätt så kul är ordet "potäter", det är inte så himla svårt att lista ut vad det är & de är ordet potatis. Jag lärde mig det utav min gammelmormor och jag tror att det är en blandning mellan halländska och skånska som man brukade använda förr. Ett annat ord som jag har lärt mig är ordet "påg", ordet påg betyder pojke och jag hade aldrig lista ut det om jag inte hade fått veta det utav min gammelmormor, det märks även att de har ett skånskt ursprung i säg när man uttalar det på rätt sätt.
5. Tycker du att det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
Svar: Jag tycker faktiskt att det är väldigt bra att man talar dialekt, jag tycker att det är bra att man tala med dialekt eftersom att det blir mycket roligare att prata då. Om vi säger att alla pratar exakt likadant runt om i hela landet eller ha olika dialekter runt om i landet där man dessutom kan utöka orden och förändra dom med hjälp utav dialekten, men dock kan det såklart vara svårt att förstå olikas dialekter.
6. Fungerar det att prata dialekt i alla sammanhang?
Svar: Nej jag skulle inte vilja påstå att det fungerar att prata med dialekt i olika sammanhang. Om vi säger att en skåning och en norrlänning möts och ska prata kan det bli väldigt svårt för dom att förstå varandra eftersom dom har en så stor skillnad i språket tack vare deras dialekter.
Det kan även vara dåligt om vi säger att det kommer invandrare in och vill lära sig det svenska språket och råkar lära sig ord som kommer ifrån just en dialekt.
7. Vilken är din favorit dialekt?
Svar: Jag tycker att finlandssvenskan(östermål svenskan) är min favorit dialekt, jag har faktiskt ingen aning varför jag tycker att det är min favorit men jag tror att det har med att göra när jag var liten. När jag var liten älskade jag Mumindalen och i den serien pratade dom just finlandssvenskan och jag tror att det kan ha kommit in av sig själv genom att jag gillade Mumindalen och då blev det nästan automatiskt att jag gillade den finlandssvenska dialekten. Jag gillar även denna dialekten eftersom att den är så lik våran fast ändå inte, dom uttalar orden helt olika än vad vi gör.
En dialekt som jag inte tycker om är göteborgsdialekten, jag vet inte varför men enligt mig så är det nästan som man är arrogant när man använder den dialekten, jag vet inte varför men det kan vara någonting med just de uttalet dom har eller någonting.
8. Vilket är ditt favorit-dialektord?
Svar: Jag skulle definitivt säga att "potäter" och "påg" är min favorit dialektord, jag tycker att detta är mina favoritord eftersom att jag har växt upp bland dom och har bara används på speciella tillfällen när släkten är samlad. Jag tror inte ens någon i klassen vet om dessa orden så nej, jag tror inte någon i klassen håller med om att de här orden är även deras favorit-dialektord.
9. Var finns dialekterna idag?
Svar: Jag tror att dialekterna finns överallt men bara att den har blandats ut lite mera, uppe i Norrland tror jag att dialekterna är kvar som mest eftersom att de är inte så många människor som flyttar ditt upp och då håller de kvar sina dialekter. Där dialekten har försvunnit som mest är i storstäderna, människorna från hela landet flyttar till storstäderna och det händer att alla dialekterna blandas ihop till en dialekt vilket gör att de originella dialekterna därifrån lätt försvinner.
Jag tror även att media kan ha en stor del med att dialekterna förs samman, på tv kan vi se och höra hur "en svensk" ska prata och även om vi inte tänker på det så tar vi ändå in en stor del utav va de säger och kan lätt blandas med sin egna dialekt.
10.
https://www.youtube.com/watch?v=15evAadnq4I
Jag valde att ta denna reklam film där mannen i den talar med en klar och stark finlandssvenska men som även kallas för östsvenska målet. Jag tror att de väljer att ha dialekter i reklamer för att de vill sticka ut så mycket som möjligt, t.ex denna reklam har blivit väldigt känd för en sak och de mesta är för dialekten i filmen.
I reklamfilmen tas saker upp som är väldigt uppenbart i Finnland som t.ex bastun och sångaren ifrån Lordi upp & de tror jag att de gör för att de vill "representera" just de östsvenska målet, jag anser även att om det hade varit en vanlig svensk dialekt så hade denna reklamen inte gått hem hos så många eftersom att i detta fallet framhävs den finlandssvenska dialekten som en rätt så cool och tuff dialekt.
3. Beskriv din egen dialekt.
Svar: Jag vet faktiskt inte hur jag ska beskriva min dialekt eftersom att jag tycker inte att jag har någon speciell dialekt. Jag kan märka ibland att min dialekt kan ändras och det är att jag influeras utav andras dialekter och uttala orden mycket mer annorlunda än vad jag egentligen skulle göra annars.
Skitig - sketen.
Bytte - böt.
Tråkigt - keligt.
Hans - hanses.
Det här - detta.
4. Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig?
Svar: Ett speciellt ord som jag har lärt mig vilket jag tycker är rätt så kul är ordet "potäter", det är inte så himla svårt att lista ut vad det är & de är ordet potatis. Jag lärde mig det utav min gammelmormor och jag tror att det är en blandning mellan halländska och skånska som man brukade använda förr. Ett annat ord som jag har lärt mig är ordet "påg", ordet påg betyder pojke och jag hade aldrig lista ut det om jag inte hade fått veta det utav min gammelmormor, det märks även att de har ett skånskt ursprung i säg när man uttalar det på rätt sätt.
5. Tycker du att det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
Svar: Jag tycker faktiskt att det är väldigt bra att man talar dialekt, jag tycker att det är bra att man tala med dialekt eftersom att det blir mycket roligare att prata då. Om vi säger att alla pratar exakt likadant runt om i hela landet eller ha olika dialekter runt om i landet där man dessutom kan utöka orden och förändra dom med hjälp utav dialekten, men dock kan det såklart vara svårt att förstå olikas dialekter.
6. Fungerar det att prata dialekt i alla sammanhang?
Svar: Nej jag skulle inte vilja påstå att det fungerar att prata med dialekt i olika sammanhang. Om vi säger att en skåning och en norrlänning möts och ska prata kan det bli väldigt svårt för dom att förstå varandra eftersom dom har en så stor skillnad i språket tack vare deras dialekter.
Det kan även vara dåligt om vi säger att det kommer invandrare in och vill lära sig det svenska språket och råkar lära sig ord som kommer ifrån just en dialekt.
7. Vilken är din favorit dialekt?
Svar: Jag tycker att finlandssvenskan(östermål svenskan) är min favorit dialekt, jag har faktiskt ingen aning varför jag tycker att det är min favorit men jag tror att det har med att göra när jag var liten. När jag var liten älskade jag Mumindalen och i den serien pratade dom just finlandssvenskan och jag tror att det kan ha kommit in av sig själv genom att jag gillade Mumindalen och då blev det nästan automatiskt att jag gillade den finlandssvenska dialekten. Jag gillar även denna dialekten eftersom att den är så lik våran fast ändå inte, dom uttalar orden helt olika än vad vi gör.
En dialekt som jag inte tycker om är göteborgsdialekten, jag vet inte varför men enligt mig så är det nästan som man är arrogant när man använder den dialekten, jag vet inte varför men det kan vara någonting med just de uttalet dom har eller någonting.
8. Vilket är ditt favorit-dialektord?
Svar: Jag skulle definitivt säga att "potäter" och "påg" är min favorit dialektord, jag tycker att detta är mina favoritord eftersom att jag har växt upp bland dom och har bara används på speciella tillfällen när släkten är samlad. Jag tror inte ens någon i klassen vet om dessa orden så nej, jag tror inte någon i klassen håller med om att de här orden är även deras favorit-dialektord.
9. Var finns dialekterna idag?
Svar: Jag tror att dialekterna finns överallt men bara att den har blandats ut lite mera, uppe i Norrland tror jag att dialekterna är kvar som mest eftersom att de är inte så många människor som flyttar ditt upp och då håller de kvar sina dialekter. Där dialekten har försvunnit som mest är i storstäderna, människorna från hela landet flyttar till storstäderna och det händer att alla dialekterna blandas ihop till en dialekt vilket gör att de originella dialekterna därifrån lätt försvinner.
Jag tror även att media kan ha en stor del med att dialekterna förs samman, på tv kan vi se och höra hur "en svensk" ska prata och även om vi inte tänker på det så tar vi ändå in en stor del utav va de säger och kan lätt blandas med sin egna dialekt.
10.
tisdag 7 april 2015
Måndag
Frukost: 2 mackor med smör, ost och gurka. Ett glas mjölk.
Middag: Korv och potatisgratäng. Till detta behöver du korv och matfett du ska steka dem i. Sedan behöver du runt tio potatisar till potatisgratängen. Såsen i gratängen görs på 2 matskedar vetemjöl samt 4 dl mjölk och 4 dl vatten. Valfria kryddor till såsen. Gratängen toppas med ost innan den ska in i ugnen.
Kvällsmat: Ris och kycklinggryta.
Summa: Cirka 110 kr
Tisdag
Frukost: En skål cornflakes med mjölk och en knäckemacka med smör.
Middag: Pasta med laxsås. https://www.philadelphia.se/receptsokning/Tagliatelle%20med%20lax%20och%20citron?r=36525 här finns receptet och allt du behöver köpa in.
Kvällsmat: 3 Mackor med räkor & majonäs på.
Summa: Cirka 210 kr
Onsdag
Frukost: 1 macka med smör och ost. Ett kokt ägg och ett glas juice.
Middag: Spagetti och köttfärssås.
Kvällsmat: Snabb nudlar & ett äpple.
Summa: Cirka 67 kr
Torsdag
Frukost: 2 mackor med smör, ost och skinka. En skål med smaksatt yoggi och ett glas mjölk.
Middag: 3 dl ris och kryddorna du väljer att ha till det. Kycklingen ska marineras i valfria kryddor och olja, och sedan in i ugnen. Beroende på hur många du lagar maten till kan behövas olika mycket men ungefär 300 gram.
Kvällsmat: Kvarg med djupfrysta hallon.
Summa: Cirka 103 kr
Fredag
Frukost: En skål med müsli och dess tillbehör (mjölk eller yoghurt), en macka med smör och ost samt ett glas mjölk.
Middag: Potatis och purjolökssoppa. http://www.arla.se/recept/kramig-potatis--och-purjolokssoppa/ här har du recept och det du behöver för att kunna laga denna rätt.
Kvällsmat: Köpt pizza.
Summa: Cirka 200 kr.
Lördag
Frukost: Fattiga riddare http://www.arla.se/recept/fattiga-riddare/ recept finns här!
Middag: Tacopaj http://www.arla.se/recept/tacopaj/ recept här med så ser u exakt det du behöver.
Kvällsmat: makaroner och falukorv.
Summa: Cirka 100 kr.
Söndag
frukost: pannkakor med sylt och nutella (ibland måste man kunna få äta lite onyttigt) Bakpotatis med
Middag:en riktigt god skagenröra med kanske lite onyttig majonäs men även räkor som är väldigt nyttig, precis som allt annat från havet! Bakpotatis är en kolhydrat och därför behövlig för kroppen.
Frukost: 2 mackor med smör, ost och gurka. Ett glas mjölk.
Middag: Korv och potatisgratäng. Till detta behöver du korv och matfett du ska steka dem i. Sedan behöver du runt tio potatisar till potatisgratängen. Såsen i gratängen görs på 2 matskedar vetemjöl samt 4 dl mjölk och 4 dl vatten. Valfria kryddor till såsen. Gratängen toppas med ost innan den ska in i ugnen.
Kvällsmat: Ris och kycklinggryta.
Summa: Cirka 110 kr
Tisdag
Frukost: En skål cornflakes med mjölk och en knäckemacka med smör.
Middag: Pasta med laxsås. https://www.philadelphia.se/receptsokning/Tagliatelle%20med%20lax%20och%20citron?r=36525 här finns receptet och allt du behöver köpa in.
Kvällsmat: 3 Mackor med räkor & majonäs på.
Summa: Cirka 210 kr
Onsdag
Frukost: 1 macka med smör och ost. Ett kokt ägg och ett glas juice.
Middag: Spagetti och köttfärssås.
Kvällsmat: Snabb nudlar & ett äpple.
Summa: Cirka 67 kr
Torsdag
Frukost: 2 mackor med smör, ost och skinka. En skål med smaksatt yoggi och ett glas mjölk.
Middag: 3 dl ris och kryddorna du väljer att ha till det. Kycklingen ska marineras i valfria kryddor och olja, och sedan in i ugnen. Beroende på hur många du lagar maten till kan behövas olika mycket men ungefär 300 gram.
Kvällsmat: Kvarg med djupfrysta hallon.
Summa: Cirka 103 kr
Fredag
Frukost: En skål med müsli och dess tillbehör (mjölk eller yoghurt), en macka med smör och ost samt ett glas mjölk.
Middag: Potatis och purjolökssoppa. http://www.arla.se/recept/kramig-potatis--och-purjolokssoppa/ här har du recept och det du behöver för att kunna laga denna rätt.
Kvällsmat: Köpt pizza.
Summa: Cirka 200 kr.
Lördag
Frukost: Fattiga riddare http://www.arla.se/recept/fattiga-riddare/ recept finns här!
Middag: Tacopaj http://www.arla.se/recept/tacopaj/ recept här med så ser u exakt det du behöver.
Kvällsmat: makaroner och falukorv.
Summa: Cirka 100 kr.
Söndag
frukost: pannkakor med sylt och nutella (ibland måste man kunna få äta lite onyttigt) Bakpotatis med
Middag:en riktigt god skagenröra med kanske lite onyttig majonäs men även räkor som är väldigt nyttig, precis som allt annat från havet! Bakpotatis är en kolhydrat och därför behövlig för kroppen.
Kvällsmat: Pasta med isbergssallad & tomat.
Summa:Cirk-a 150kr.
All summa: 940 kr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)